tisdag 24 maj 2011

Trött, tung, varm och lycklig

Jag valde till slut att cykla hem och jodå, jag fick lite regn på mig,
men inte värre än att jag stod ut. Magen fortsätter dock vara
hård som granit större delen av tiden och det gör att annan än
stillasittande aktivitet blir lite jobbigare än vanligt.

Stannade till hos mina kära föräldrar på vägen hem, så mysigt!
Det är så skönt att bara sitta och småprata lite med dem.

Sen blev det viloläge i tv-soffan och nu ska jag faktiskt krypa
i säng med min bok, är så nyfiken på fortsättningen.

Varje kväll börjar det hetta i mitt ansikte, märkliga saker som
händer i kroppen.

/Rödkindad cementklump signing off

4 kommentarer:

Librarybeth sa...

Förstår att du börjar bli trött!!! Det är ju en liten till som du bär på! Oh, så fin du var till dopet! Och dopklänningen var så fin - min mamma virkade mina barns dopklänning, också fin!

S sa...

Jag önskar verkligen att jag bodde nära mina föräldrar...

Camilla sa...

Det låter ändå som att du tar det ganska soft och lyssnar på kroppen. Det låter bra tycker jag. Umgås med sina föräldrar är en fin gåva/förmån.
Kram!

Omentjej sa...

Beth: Åh tack!! Mamma var verkligen en fena på att sy, nu väver hon vackra ting i stället.

S: Förstår att du saknar dem!

Camilla: Ja, jag är bra på att vila. :) Mm, älskar att hänga med dem, de är så lugna. Kram!