torsdag 28 juli 2011

My Mogwai


Sofia låter ganska ofta som en mogwai, ni vet de där ulliga gulliga
krabaterna i gremlins. Tur att hon tål sol, vatten och mat efter
midnatt! Rart är det i alla fall. Min syster tycker även att hon,
liksom sin kusin, låter som Marge Simpson ibland, och jag kan
inte annat än hålla med. :D

Om kommentarer och (ofrivillig) bloggpaus

Tusen tack för alla era supergulliga hjärtevärmande kommentarer!!
Jag brukar alltid svara på alla kommentarer men denna gång
måste jag antingen ge upp eller svara långt långt efteråt för
nu hinner jag inte. :) Tänk att en sådan liten varelse kan
uppsluka en så fullständigt! Underbart är det!

Nu ska vi snart bege oss till en stuga igen och denna gång tar
jag nog inte ens med datorn så det blir en paus igen.
Jag ska koncentrera mig på min dott och amningen, vi hamnade
lite i en ond cirkel pga gulsoten: hon orkade inte amma ordentligt
så vi fick komplettera med ersättning och nu har vi gradvis
minskat på ersättningen med målet att inte behöva ge någon alls.
Det verkar fungera (peppar peppar) och det gör mig så glad.

Jag har inte kunnat kommentera hos er heller, jag har lyckats
läsa det mesta men eftersom jag för det mesta har minst en
hand upptagen så har jag inte lyckats skriva några kommentarer.

Fortsätt njuta av sommaren nu!! I'll be back!!

onsdag 27 juli 2011

BVC

Hon växer, den lilla. Idag vägde hon 3615 gram och var
52,7 lång. Huvudomfång 35,4 .


Stark är hon också, här var hon en vecka gammal och
efter att vi tog kortet flyttade hon sig 20 cm framåt.

En liten dam med intensiv blick. I see you...

tisdag 26 juli 2011

Oj

vad länge sedan jag skrev!
Dagarna går så fort, men nu är vi hemma igen och
även om jag tycker det är hemskt att åka från stugan
var det jätteskönt att komma hem.

Trädgården hade klarat sig utmärkt utan oss och tom.
krukväxterna överlevde.

Idag är det blodprov som gäller, återbesök för gulsoten
eftersom Sofias gulsot uppstod pga blodgruppskonflikt.
Sen ska vi träffa syster och systerdott!! Jippi, har
inte träffat dem på tre veckor.

söndag 17 juli 2011

Lite bilder


Me and my baby.

Kepsen är lite för stor...

Min gamla omlottröja.

Invigning av koftan från Macy's.

Det är sådär att bada tytcker Sofia, 2 veckor.

Bra grepp om foten.

Byebye.

lördag 16 juli 2011

Skulle haft en bild men...

det är svårt att hinna med bloggen och nu
strejkar minneskortet i kameran, eller om
det är kortläsaren.

Vi har det i alla fall alla tiders även om
jag inte hinner så mycket mer än att mata,
äta själv, och läsa lite mellan varven.
Igår var vi i Bollnäs och idag hann vi med
en promenad.

Kanske uppdaterar med någon bild imorgon. =)

torsdag 14 juli 2011

Hälsingebebis

Nu är vi i Hälsingland! Framme halv ett inatt
efter paus med god mat hos Sofias farmor och farfar.

Gårdagen ägnade vi helt åt att packa,
idag har vi slappat. Nähäpp, Sofia är hungrig.
Vi hörs! :)

tisdag 12 juli 2011

Förlossningsberättelse

Ok, här kommer en lång lång förlossningsberättelse. Jag har inga fakta eftersom jag inte sett min journal än, men så här gick det till i alla fall. Jag har bara öst på så styckeindelning osv är helt åt fanders, men så får det vara. Here we go!

Den 24 juni vaknade jag 2.15 på natten av onda sammandragningar och en rosa flytning. Vi trodde först att det var dags, men det var snarare början på pinvärkarna som satt i varje dag efter det.
Den 30 juni började latensfasen enligt förlossningen, jag rinde nämligen in eftersom det kom blodstrimmor och värkarna började komma var sjätte minut.
Kl. 5.00 på morgonen den 1 juli avbokade jag dagens besök till barnmorskan eftersom jag då haft så täta värkar att jag var säker på att det skulle bli bebis. Men så avtog värkarna... min tid fanns kvar så vi åkte dit och fick veta att jag börjat öppna mig, kanske ½ cm. Hon gjorde en hinnsvepning, drog lite i livmodertappen som var på väg att utplånas och trodde att bebis skulle komma innan helgen var slut.

På lördagen började värkarna göra riktigt ont, det kändes som att magen skulle implodera och de kom oftare och oftare. Mellan 6.30 på morgonen och 20.30 på kvällen räknade jag 160 värkar. Vi ringde in på em. men eftersom jag var förstföderska fanns ingen anledning för mig att åka in ansåg de.
Så jag rullade höfter, stod på tå, hävde mig över sängen... När det var dags för furstebröllop i Monaco låg jag i soffan med tårarna strömmande; för att jag var så trött av sömnbrist, rörd av ceremonin och trött på att ha ont.

På kvällen blev det ganska outhärdligt och värkarna kom ung. varannan minut. Jag kom på att det hjälpte att gå snabbt runt matsalsbordet, och när inte det hjälpte så började jag jogga runt. När Daniel ringde in till förlossningen (jag fixade inte det) och de frågade om de inte kunde få prata med mig fick de höra just det: det går inte för hon håller på att springa runt bordet. :)
Hur som helst fick vi komma in, fast det var väl inte öppna famnen direkt.

Väl där hade jag svårt att fokusera på dem som tog emot oss, jag fick ctg påkopplat och bröt nästan ihop när jag fick nästa värk och den visade på 33. Jag hade inte ens i närheten av ont när vi var in på kontroll och den visade 55 så jag började fundera över vad som var fel.
När barnmorskan kom in och hade undersökt mig visade det sig att jag var 6 cm öppen. Puh. Jag var alltså inte knäpp, det var apparaten som visade fel.
Jag fick ha mina värkar ett tag, det var full fart på förlossningen så jag blev lämnad i fred, precis som jag ville. Efter ett tag kom de och pratade smärtlindring. Ingen epidural sa jag. Ok. Men gärna lustgas. Ok. Den kopplades in direkt och blev min bästa vän. Vid varje värk hävde jag mig upp på tå, drog in lustgas för allt vad jag var värd och lutade mig över sängen så att Sofias hjärtljud försvann. Haha.
Sen blev det ingen annan smärtlindring. Jag värkade på, pratade med Daniel mellan varven och fotade magen. Barnmorskan kom in någon gång och sa att nu var jag helt öppen men hon skulle bara avsluta en annan förlossning, sen skulle hon komma till mig. Hon ville så gärna vara den som förlöste mig.
Så jag ställde mig på knä i sängen, andades vidare och blev masserad på ryggen av Daniel. Somnade nästan på kuppen. Jag tror jag kan ha fått krystvärkar som jag stod emot eftersom jag väntade på Sanna och Karin.

Äntligen kom de tillbaka till mig. Då var klockan ung. 4.15 och jag hade varit där i 7 timmar. Eftersom jag hade så långt mellan krystvärkarna skulle jag ta i extra mycket varje gång sa Sanna. Jag pressade på men var så trött och det gjorde ont. Mellan krystvärkarna somnade jag nästan. :) En halvtimme och 5-6 krystvärkar senare var hon ute. Det brände och sved men det som fick mig att ropa aj var när hon petade in två fingrar just när huvudet skulle ut, fy tusan vad det gjorde ont.

Så kom hon då, mitt älskade lilla barn, kl. 4.47 på morgonen. Känslan när jag fick henne på bröstet kommer jag aldrig glömma, så overkligt underbart det var!! Nästan det första hon gjorde var att kissa på mig, busunge.

Hon var inte så nöjd när hon kom utan låg på mitt bröst och grät. Efter en stund hände det som vi pratat om som mardrömsscenario: barnmorskan tog med sig mitt barn, och min man, ut. De skulle kolla hennes andning och sen till 69:an för observation. Jag blev sydd, 4 stygn, små skador enligt barnmorskan, men fick ändå lustgas när de sydde. Jag fick faktiskt beröm av både barnmorskan och sköterskan, de tyckte det var fantastiskt att jag klarat mig så mycket själv, utan bedövning och utan att klaga. :)

Sen blev jag lämnad ensam, och somnade. Vid 7-halv 8 på morgonen kom sköterskan och sa att nu hade jag en liten dotter som ville amma. Hurra vad glad jag blev! Jag fick frågan om jag ville åka rullstol dit men det kändes ju larvigt så jag fick först kissa, sen promenera bort till avd. 69. När jag kom in i rummet satt Daniel med Sofia på bröstet. Vilken underbar syn!! Jag fick henne till mig och så fick hon äntligen amma. Efter frukostbricka (mm, varm choklad & mackor!!) kom läkaren och sedan fick vi komma upp till BB.

Därefter följde alltså två nätter på BB, hemfärd, kontroll 2 ggr/dag och återinskrivning.
Men nu är vi hemma, idag var vi på BVC och Sofia hade gått upp i vikt till 3200 gram.

Kroppen post-grav.

Jag gick upp 6 kg under graviditeten.
Första vägningen efter förlossningen hade jag tappat 5 kg,
nu har jag tappat 7. Magmåttet minskar etappvis.
Från 106 cm som mest (hilfe) till 100, 95, 90 och nu 85.
En bra bit kvar till hur det var innan, men ändå minskar
det på rätt så bra.

Vi kör på med promenader till att börja med, sen ska
jobbas för att komma i form till bröllopet. Lär ju behöva
megakondis framöver, har en känsla av att Sofia blir
ett barn vi kommer få springa efter en del... =)

Shopping & 4 generationer

Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli...
Igår var vi på stan, Sofia & jag & mormor.
Det blev en sommarbody & strumpbyxor med spets på
rumpan (för stora) till Fia. Jag hade bärsele men Fia
trivdes bättre i min famn. Tre affärer, sen var vi mer
än nöjda.


Efter shoppingen hälsade vi på min pappas moster som
är 91 år och världens goaste. Kul att samlas alla generationer.

måndag 11 juli 2011

Barn är mjuka, bilar är hårda

Ramlade över detta fantastiska blogginlägg via
Facebook (Daniel visade mig).
Jag grät som en tok när jag läste och önskar att
alla bilförare skulle vara tvungna att läsa detta
varje gång de sätter sig bakom ratten.

http://fredrik.cafe.se/personligt-meddelande-2/

söndag 10 juli 2011

Bildkavalkad



Lilla damen funderar en hel del. Blivande filosof?

I kusinens body (stl 44) och en dockkjol som mammas
moster stickat (också lånat av kusinen) blir man snygg.

Superstolta mamman ska på promenad.

Den lilla har inga problem att lyfta benen rätt upp i vädret.
Pappan påpekade att det ju inte är så himla mycket att lyfta...

Klart man ska på Power Meet, fast vad är egentligen vitsen om
man sover sig igenom hela spektaklet?

Det är inte ofta, men ibland får vi se ögonen.

Eller ett tandlöst leende.

Ibland prickar man ett finger eller rentav en tumme.

Och ibland är man så söt att mamma måste knäppa 20
nästan identiska kort. :) Men det är ju inte varje dag man
blir en hel vecka gammal.

Jubileum!


Hej!
Jag är en vecka nu!
Mitt hår börjar ljusna litegrann och lockar sig i nacken när
jag blir varm. Magen har blivit trind, det är fashion för bebisar
så jag är helnöjd.
Mamma tycker det är superkul att välja kläder åt mig, inte
minst nu när det finns lite klänningar och kjolar och sånt.
Men när pappa får välja blir det nog Beatlesbodyn... :)
Jag tittar inte så mycket men när jag väl är vaken är jag
väldigt alert och fäster blicken ordentligt.
Ofta låter jag som en kattunge, det gillar mamma som är
kattmänniska.
Ja, det var lite om mig, ha det fint, vi hörs!

lördag 9 juli 2011

Hemma igen, på riktigt!!


Hm, what u doin`?

Äntligen hemma igen!!
Det blev en jobbig start i livet för vårt lilla pyre.
Gulsoten gjorde att hon inte orkade äta vilket ledde
till så lågt blodsocker att hon blev ännu tröttare
och tappade mer i vikt.

På kontrollen i torsdags morse vägde hon 2935 gram och
hade ett blodsocker på 1,8-1,9. Vi blev återinlagda
direkt. När vi kommit upp på rummet fick vi veta att
hon måste fortsätta sola.

Sen följde ett intensivt schema med koll av blodsocker
(som snabbt steg till 4,2) och matning/försök att hålla
henne vaken. Daniel fick inte sova kvar... :(

Detta var en mardrömsnatt, jag sov inte mer än någon
timme, min rumskamrat sprang fram och tillbaka hela
natten och det var sköterskor där hela tiden.

På fredagen var gulsoten ok, men läkaren ville ha kvar
oss ett dygn till för viktkoll. Då höll jag på att
bryta ihop litegrann. Vi vädjade, barnmorskan ringde
läkaren och vi fick åka hem!!

Natten till idag var en av de bästa i mitt liv!!
Jag har aldrig legat så skönt i en säng, matningen
gick som en dans och jag sov så gott mellan varven!

Återkontroll idag, vikten hade ökat från 2980 till
3090 gram, gulsoten mycket bättre och vi är nu fria!
Det känns faktiskt så, som att vi sluppit ur fängelset.

Hem ljuva hem!

onsdag 6 juli 2011

BF!

Idag var beräknad födsel, hurra för att vi i stället
firar att hon är tre dygn!

Jag mår redan bättre, gumman käkar för fullt och
hennes värden var bättre nu på kvällen.
Nytt blodprov imorgon 9.30.

Det här är nu enbart en bebisblogg skulle jag tro. ;)

Dagens outfit


Nja, gårdagens egentligen. Här är snuttan dressad för
hemfärd från BB. Byxorna hon har under i stl 50 är
alldeles för stora i midjan. :)

Dagens vikt: 2995 gram

Dagens schema: Sjukhuset kl. 9.00 samt 18.00 (för
provtagning). Om bilirubinvärdet är för högt får vi
stanna över natten och sola.

Dagens aj: spända bröst, huvudvärk och feber...

Dagens överraskning: fick en underbar rosbuske som
jag önskat mig i födelsedagspresent av mor och far!!

tisdag 5 juli 2011

Hemma!

Tusen tack för alla gratulationer, jag ska svara på era
supergulliga kommentarer sen!
Idag vid lunch kom vi hem, men var tillbaka till 18 för
att ta nya blodprov. Tack och lov fick vi åter åka hem
men ska tillbaka imorgon kl. 9.00.

Idag har vi tagit vår första barnvagnspromenad,
lillsnuttan verkade trivas i fågelkvitter och behaglig
temperatur.

Mössan jag broderade var alldeles för stor... :)

Gårdagens vikt: 3045 gram
Dagens vikt: 3060 gram

Har massor jag skulle vilja skriva men det får vänta,
jag har knappt sovit på en vecka. :)

måndag 4 juli 2011

Nu är hon här!

Kl. 4.47 igår kom vårt lilla söndagsbarn!! Jag ska berätta
mer om det sen men wow vad häftigt det var att äntligen
få träffa henne! Vår lilla tjej! Kvinnodominansen på min
sida består... :)

Jag tycker såklart att hon är sötast, snällast och ljuvligast
i hela världen, och går runt i ett lyckorus.

Vi är kvar på BB så det blir bara en kort uppdatering med
några bilder. Håll tillgodo. ;)

Långa fötter och långa tår, men liten ändå i mammas hand.

3250 g och 49 cm blir inte mycket i pappas händer...


Här solas det solarium för fullt så vi fick inte alls komma hem

lika fort som vi hade tänkt. Minst till imorgon blir vi kvar.
Var kommer allt långt mörkt hår ifrån? :)

lördag 2 juli 2011

Dagens aktiviteter

* Läsa ut senaste boken
* Titta på furstebröllop från Monaco (tv4, 16.30)
* Parera värkar (känns som att magen ska implodera)

Ungefär så.

För övrigt undrar jag när den där åskan tänker komma.

fredag 1 juli 2011

Pinigt

Pinvärkar, sa barnmorskan.
Jaha ja... det är därför jag inte kan sova.

Vaknade av värkar 2.15 igår natt (2,5 timmars sömn, tjoho) och 3.15 inatt (drygt 3 timmars sömn). Det är grejer det. Igår sov jag ett par timmar till på morgonen, imorse sov jag någon timme på soffan. Men jag kommer inte till ro på dagen, tänkte försöka nu men det är svårt.

Annars var allt bra, jag mår bra men har blivit stel och bebisen mår fint. Over and out.