Knallblå himmel utan så mycket som en antydan
till moln! Vi tog en jätteskön promenad och Fia
tittade ännu mer fascinerat än vanligt på löven.
I onsdags stirrade hon däremot skräckslaget på
mig tills hon somnade, jag hade dragit på regnskyddet
och jag antar att hon inte såg så mycket mer än
de stora regndropparna... :)
Nu känns allt rätt ok inför morgondagen. Jag har
förberett bakningen men genomför den inte
förrän mannen kommit hem. Ja men då så!
3 kommentarer:
Brukar ta upp löv i handen och släppa dem framför Elsas ansikte, och det leendet som spricker upp är det vackraste i hela världen <3
Lycka till med dopet, det är en underbart vacker dag =)
KRAM
Det får man räkna med ibland ;)
Miss M: åh, bra idé!! KRAM!
Sandra: Den skräckslagna blicken? :)
Skicka en kommentar