Stalker

Hur löjlig känner man sig inte när man går runt ett helt stort rum för att heja på någon man inte sett på länge, bara för att inse att man är för kort för att synas bakom alla stora apparater som står mitt i rummet, och när man väl kommit runt är personen på väg därifrån i en väldig brådska... men hej Anders i alla fall, hej hej! :)