7 juni 1996.
Vit kjol som syrran sytt åt mig och nyköpt
vit kavaj. Vita skor, vit mössa på huvudet.
Vår klass var den första att springa ut från
gamla huvudbyggnaden den stekheta
studentdagen. Jag står längst fram.
Portarna öppnas, ett helt hav av jublande
människor möter oss och jag sprínger ut först
av alla.
Jisses, vad det sög i magen.
Medan vi sjöng hittade jag min skylt och jag
hann knappt fram till min familj innan jag
började gråta som en tok.
Det var ett fint ögonblick, en fin studentdag.
3 kommentarer:
Ah vad harligt!!! =)))
....definitivt ett av mina favoritminnen ocska!
Kram pa dig!
Ja, verkligen en fantastisk dag; mina söner sprang ju ut på samma trappa som du =) Kram!
Linda: Mm, vilken dag det var! Kram!
Molly: Bästa skolan! ;) Kram!
Skicka en kommentar