En av alla fördelara med huset är att vi har badkar.
Jag älskar ju att bada och tog ofta långa varma bad
när jag växte upp, med russinfingrar som följd.
Ett av mina bästa barndomsminnen är rutinen när
jag var liten. När jag badat klart kom mina systrar
med mitt (då) gigantiska gröna badlakan, svepte det
om mig, bar in mig på sängen och torkade mig med
handduk och hårtork. Förstå vad mysigt det var!
Ikväll har jag tagit mitt första bad i huset, väldigt
skönt! Nu har jag feber och halsen är så svälld att
varje ord är en plåga. Jag försökte med teckenspråk
ett tag, men det är så frustrerande.
(Ett badrum som det på bilden vore helt ok)
8 kommentarer:
Det var kul att höra!
Jag kommer definitivt fortsätta att kika in här!
Härligt! Vi har ett badkar men jag kan inte dra mig till minnes när jag använde det senast för ett bad... kära nån när låg jag där och vilade i skumbad? Krya på dig!!! (mer glass)
Men fy så trist, krya på dig!
åhh Stackare
är det något jag saknar så är det ett badkar
Jag skulle aldrig vilja vara utan mitt badkar! Speciellt inte nu på hösten/vintern.
Krya på dig nu!
Kram!
Fifi: vad kul, du är alltid välkommen! :)
Librarybeth: Åh, bada är det bästa när man kommer hem genomvåt av höstregn. Det blev en till punschglass.
Molly: Tack!
Att ha det gott: Badkar är bäst, jag tar nog ett till bad idag...
Camilla: Guld värt! Tack, och kram tillbaka!
Badkar är verkligen det sista jag kommer önska mig. Någonsin. Det går inte att slappna av. Man ligger där och tänker bara "Vilket slöseri med tid!!!". Inte går det att läsa något heller, för det slutar alltid med att det blir blött. Och sen måste man ju rengöra det där äckliga badkaret. Nä, fy!
Men kul att du gillar't!
S: Haha, jag förstår hur du menar. Jag lyckades faktsikt läsa lite, men det var för omständigt för att det skulle vara värt det. Däremot har jag inga problem med att bara ligga där... :)
Skicka en kommentar