Media har ju en tendens att blåsa upp minsta lilla.
Jag har länge varit extremt trött på det och har
svårt att ta något på allvar. Imorse diskuterades
"bloggdöden", men vem minns inte chipshysterin,
eller morötterna som ena veckan sades motverka
cancer för att i nästa vara cancerframkallande.
Alla dessa miljaders bantningsmetoder när alla vet
att det bara handlar om att äta vettig mat och att
göra det i ett vettigt förhållande till hur aktiv man är.
Jag undviker nyheter för jag blir bara förbannad och
jag brukar tänka att det gick ju alldeles utmärkt att
leva innan vi hade telefoner, satelliter och internet.
Vad jag ville komma till var att den här krönikan
träffar mitt i prick. Jag nickar instämmande och
föreslår att ni läser...
2 kommentarer:
Håller såå med dig Emma! Jag och min man brukar diskutera om varför jag inte ser på nyheterna medan han följer dem så mycket han kan. Mitt svar är att jag inte mår bra av dem! Nog blir jag kallad för att göra som strutsen men man måste ju vara rädd om sig själv också, inte sant?
Molly: helt sant! Jag klarar inte av att höra allt elände och det är som att nyhetssändningarna vältrar sig i misär. Det är klart att det måste uppmärksammas - men jag kan inte matas med det varje dag, då blir jag galen.
Det kan vara svårt att försvara det där utan att det låter fel el. falskt, men ingen mår ju bättre av att jag blir deprimerad och jag är ju inte okunnig om vad som pågår i världen, jag väljer bara att inte matas med det.
Skicka en kommentar