Igår efter frukost (amerikanska pannkakor) hämtade vi Fia hos mormor och morfar & fortsatte till barnens farmor och farfar där vi hade en fin dag. Småttingarna sov i bilen hem och sedan var Fia pigg. Hon fick stanna upp med oss och vi hade en supermysig kväll. Älskade små!
Kalle har börjat knäcka krypkoden och imorse kröp han till mig i sängen, inte jättelångt men längst hittills. :) Vi lagade en engelsk frukost tillsammans. Jag som förr inte kunde äta vita bönor tycker nu att det är bland det godaste, gärna på en toast. Nu behöver vi inte äta mer idag känns det som. :D
Nästa vecka är det sportlov i den här staden. Jag hade inte tänkt att Fia skulle vara ledig från dagis men jag ändrade mig i förra veckan. Nu ska vi hitta på lita skoj med storkusinerna som är lediga från skolan och slippa morgonstressen.
Solen strålar idag, härligt men oj vad man ser mycket man inte vill se... Dags för återbruket och städning.
Den 14/2 var det fyra år sedan Daniel friade i Central Park, New York.
Vi firade med trerätters som Daniel komponerat:
Smörstekta pilgrimsmusslor
Oxfilé med sallad på ruccola, babyspenat, valnötter & chèvre
Chokladfondant med färska hallon
Allt blev jättegott ("itte itte gott" som Fia skulle säga) och den
där fondanten blev så gott som perfekt på första försöket.
Lillebror är glad och nöjd för det mesta. Dock blir han extremt arg när han väl tappar humöret och man blir lätt lite kallsvettig av hans vrålande. Det kan man inte tro när man ser honom så här...
På sista bilden har han lyckats riva sig själv i huvudet när jag ammade. Ajaj, men han verkar inte bry sig. De där rackarns små naglarna är ju alltid sylvassa, nyklippta eller ej.
Igår tog jag äntligen steget och började yoga på lokal igen. Det var motigt att ge sig ut i mörker och regnrusk men jag vet ju hur bra jag alltid mår efteråt.
Min kära instruktör A har tyvärr slutat, buhu, och nu var det en ny. A är en inspiratör och man lämnade alltid hennes klasser uppfylld av något oerhört fridfullt och vackert.
Den nya är jättebra och ger nya infallsvinklar, men hon är ingen inspiratör och jag lämnade klassen nöjd med vad kroppen fått men ganska stressad i sinnet.
Jag kände mig stark och smidig förutom i mage och rygg, där har jag mycket att jobba med.
Det är redan dags för årets första vårspaning! Solen har behagat oss flera dagar i sträck, den värmer gott och smälter (tyvärr för barnen) bort snön.
Idag var Kalle och jag ner på stan, mötte upp maken och träffade vår supergulliga bankperson. Pratade lite pensionssparande (alternativa lösningar nu när reglerna gjorts om) osv. Därefter åt vi god lunch på Bianchi café och sedan kikade jag i ett par affärer innan det var dags att ta bussen tillbaka och hämta Fia på dagis.
Hur som helst, utanför banken såg jag årets första snödroppe!
Hemma igen såg jag att även klätterhortensian är på gång.
Fia leker ute & ska snart få mellanmål (Jag vill äta ute mamma). Sedan åker vi på kör. Finfin tisdag so far.
Igår var jag, mamma & Kalle på en liten shoppingtur. Jag köpte lite smått & gott (bl.a. ett indiskt tyg, och stickor (ja det är sant, jag ska sticka!). Bäst av allt var en klänning som jag först gick förbi, men sedan såg på en skyltdocka i ett hörn. En liten pärla från 60-talet, svart med chockrosa detaljer i absolut toppskick. Yay, är så himla glad!
Pärlan!
Fia började förresten dagen hos mormor & morfar. Efter fredagens shoppingtur till Maxi skulle vi släppa av mamma och då ville Fia följa med in och sova över. Okej! Daniel var iväg på annat så jag och Kalle hade myskväll för oss själva. :) På spåret såg vi igår i stället (mkt viktigt).
Idag åkte vi på pysseldag (båda barnen var med) och därifrån direkt på hockeymatch. Som tur var följde storkusinerna med, tur för de kunde hjälpa mig hålla koll på Fia som, som vanligt, var överallt. Jag fick amma mitt under matchen & det hade varit lite jobbigt att springa efter henne då...
Makens lag vann och jag är så glad att vi äntligen kom iväg på en match, det var ett tag sedan.
När jag skulle skjutsa hem kusinerna hade det börjat snöa. Massor. Efter en helg med strålande sol.
Jag har lagt ut två klänningar till försäljning i en Fb-grupp för vintagekläder. Äntligen, det har jag tänkt göra sedan jag gick med för ett år sedan. Hoppas bara någon vill köpa!
Himla mysig och bra helg måste jag säga. Och stickningen jag börjat med ska bli en filt är det tänkt. Jag återkommer med rapport om hur det går...
Jag dör. Madonna blev intervjuad i Ungern via tolk och sedan översattes hela baletten till en amerikansk tidning. Att French and Saunders läser upp intervjun är såklart det bästa av allt.
Om man inte hänger med riktigt pga skrattattackerna kan man även läsa intervjun nedan.
While Madonna was in Hungary filming her latest magnum opus, Evita, she was interviewed by the Budapest newspaper Blikk. Questions in Hungarian were translated into English and asked of Madonna, whose replies were then translated back into Hungarian for consumption by her Budapestian fans. Shortly after publication, USA Today requested that the entire interview be translated back into English. This is the result.
Blikk:
Madonna, Budapest says hello with arms that are spread-eagled. Did you have a visit here that was agreeable? Are you in good odor? You are the biggest fan of our young people who hear your musical productions and like to move their bodies in response. Madonna:
Thank you for saying these compliments [holds up hands]. Please stop with taking sensationalist photographs until I have removed my garments for all to see [laughs]. This is a joke I have made. Blikk:
Madonna, let's cut toward the hunt: Are you a bold hussy-woman that feasts on men who are toys? Madonna:
Yes, yes, this is certainly something that brings to the surface my longings. In America it is not considered to be mentally ill when a woman advances on her prey in a discotheque setting with hardy cocktails present. And there is more normal attitude toward leather play-toys that also makes my day. Blikk:
Is this how you met Carlos, your love-servant who is reputed? Did you know he was heaven-sent right off the stick? Or were you dating many other people in your bed at the same time? Madonna:
No, he was the only one I was dating in my bed then, so it is scientific fact that the baby was made in my womb using him. But as regards these questions, enough! I am a woman and not a test-mouse! Carlos is an everyday person who is in the orbit of a star who is being muscle-trained by him, not as a sex machine. Blikk:
May we talk with you about your other `baby,' your movie, then? Please do not be denying that the similarities between you and the real Evita are grounded in basis. Power, money, tasty food, Grammys - all these elements are afoot. Madonna:
What is up in the air with you? Evita never was winning a Grammy! Blikk:
Perhaps not. But as to your film, in trying to bring your reputation along a rocky road, can you make people forget the bad explosions of Who's That Girl? and Shanghai Surprise? Madonna:
I am a tip-top starlet. That is my job that I am paid to do. Blikk:
OK, here's a question from left space: What was your book Slut about? Madonna:
It was called Sex, my book. Blikk:
Not in Hungary. Here it was called Slut. How did it come to publish? Were you lovemaking with a man-about-town printer? Do you prefer making suggestive literature to fast-selling CDs? Madonna:
These are different facets to my career highway. I am preferring to become respected all over the map as a 100% artist. Blikk:
There is much interest in you from this geographic region, so I must ask this final questions: How many Hungarian men have you dated in bed? Are they No. 1? How are they comparing to Argentine men, who are famous for being tip-top as well? Madonna:
Well, to avoid aggravating global tension, I would say it's a tie [laughs]. No, no, I am serious now. See here, I am working like a canine all the way around the clock! I have been too busy even to try the goulash that makes your country one for the record books. Blikk:
Thank you for your candid chitchat. Madonna:
No problem, friend who is a girl.
I alla fall har jag haft en fin och mysig och känslostormande helg med mina barn. Maken var borta lördag-söndag och jag har insett att jag behöver mer tid ensam med min stora lilla tjej som nog är lite vilsen i att lillebror står emellan oss. Hon har fortfarande inte tagit ut någon avundsjuka mot honom, men hon är lite uppochned mot mig.
Jag har svårt att acceptera att dagarna går så fort, jag vill så mycket och hinner så lite av det. Dags att tagga ner och ha lite mer realistiska förväntningar kanske.
Månaden inleddes med snökaos och jag är extra glad över att maken är hemma välbehållen efter tur till Gävle i extrem snöyra och halka.
Förresten: min lilla gosse var ledsen i går kväll och mitt i gråten kom ett klart och tydligt Mamma!
Jag var hos mina föräldrar då så min egen mamma hörde det också. Medvetet eller ej men han har nu ett ordförråd på två ord: hej och mamma. :)
.JPG)
.JPG)
