Oh denna kyla. Isande kalla vindar som går rätt in i märgen och stannar där. Jag cyklade imorse, befriande var det men samtidigt förlamande kallt. Blev hämtad när det var dags att åka hem, stod precis redo att trampa iväg när maken ringde och sa att de satt i bilen på väg till mig. Underbart.
Fia är håglös och ledsen och kramig och blank i ögonen. Att ge penicillin är ett elände och känns som tortyr. Vi är glada om hon får i sig halv dos. Stolpiller hade varit önskvärt.
Oerhört trött är jag. Fyra krångliga nätter på raken sätter sina spår och dagen på jobbet var en slags seg mardröm. Det var helt fantastiskt att få komma hem och dra på sig mysbyxorna.
2 kommentarer:
Usch, jag är också otroligt trött på kalla vindar och snö nu. Nej, ge mig lite vår nu tack.
Jag blir dock varm i hjärtat varje gång jag loggar in här och ser din fina header-bild. Den är helt underbar!
Hoppas att din tisdag varit bra.
KRAM!
Camilla: Haha, ja visst är den fin! :) Håller tummarna för att kallvädret ger sig av i slutet av veckan. KRAM!
Skicka en kommentar