Jag skulle lägga in några bilder från Dublin, men nu hittar jag såklart inte sladden. Får ta det sen. Vi hade det i alla fall jättebra, det var milt och mycket uppehåll även om det hände att vi fick vända tillbaka in och dricka irish coffee i väntan på bättre väder... ;)
Men förutom vår härliga lilla resa har den senaste tiden inte varit så rolig.
Fia har varit dålig i magen i drygt två veckor och doktorn kan inte säga vad det är, proverna visar inget. Hon har blivit magrare men är tack och lov glad som vanligt och äter som en häst. Det är just det, hon äter massor men verkar inte tillgodogöra sig maten. :/ Trist.
Det allra värsta som hänt är dock att min högt älskade faster gått bort. Det känns overkligt och oerhört tungt. Min glada pigga faster som skulle bli minst 90 år, det fanns inte i min värld att hon skulle bli dödsjuk och plötsligt ryckas ifrån oss innan hon ens blev 69 år. För det gick fort. Hon 69 år. Detta hände mindre än ett år sedan min högt älskade morbror dog, 64 år ung.
Pappa och jag träffade min faster dagen innan hon dog och jag är så glad för att jag hann ta farväl. Hennes man och hennes söner var där samtidigt och allas farväl var något av det mest rörande och hjärtskärande jag sett, inte minst när pappa kysste sin älskade lillasyster på kinden och sa hejdå.
Vi har i alla fall något att se fram emot. Om två veckor beräknas ett nytt litet liv vara hos oss, en ny liten kusin till Sofia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar