Barnmorskebesök, tidigare nattningar och student redan?!

Imorse var det då äntligen dags att gå till barnmorskan igen. Jag gillar att få veta hur jag ligger till med alla värden osv. Och det mesta såg finemang ut! 

Blodtryck 138/79 fick jag helt ok på

Blodvärde börjar dippa men ingen katastrof (117), jag ska ta tillskott varannan dag

Blodsockret var jättebra (fick ingen siffra på det)

Magkurvan låg fint till

Bebisens hjärtslag: 144

Det enda var att jag hade äggvita i urinen. Inte alarmerande, men jag hade lika mycket förra gången så hon började ändå fundera lite. Jag fick med ett rör hem och nästa gång, om en månad, ska jag ta med ett prov hemifrån. Skönt att de håller koll. 

När jag kom till jobbet bjöd vår amerikanska kollega på morgonfika tillsammans med sina föräldrar som kom till Sverige igår. Det var så himla kul att träffa dem! Vi har hört så mycket om dem och jag har sett så mycket bilder på dem så det kändes nästan som att träffa kändisar. :)

Därefter fick vi äntligen tider för lönesamtal. Som vanligt sist av alla, övriga avd. har redan fått sina nya lönebesked... men men. Ska bli intressant att se hur det känns med nya chefen.

Så var det detta med nattningarna. I förra veckan sa vi till att nu får det räcka med sovstunder på dagis. Vi har ju försökt förut och mötts av chock och noll förståelse. Så vi har fortsatt med en halvtimmes förmiddagsvila. Men så fick vi nog. Att hon somnar mellan 20.30 - 21.30 varje kväll känns inte ok.

Och nu, för andra kvällen i rad, somnar hon före 19.30! Det känns magiskt! Inga timslånga nattningar som förut, det är för all del mysigt att ligga bredvid sin skatt men att det varje kväll ska ta minst en timme med tjat... det tycker i alla fall jag blir jobbigt. Och så är man själv helt slut sedan. Vi har ändå turats om.

Imorgon (redan!) är det dags för alla studenter! Som vanligt blir jag lite rörd när jag ser dem på stan, de ser så stolta ut och har verkligen sin tid nu... Jag önskar och hoppas att de får ok väder imorgon, att det åtminstone inte ösregnar! Och att det blir en dag de minns med glädje hela livet.