Känns lite konstigt att komma tillbaka efter en djup svacka, som att jag haft en rejäl urladdning här och så plötsligt är allt som vanligt igen. Men det känns nog bara konstigt för mig.
Det var väldigt skönt i alla fall, att skriva om det. Förlösande. Jag tror det var sista lilla knuffen jag behövde för att komma vidare.
Den här helgen har varit bra, underbar. Som en skön dröm. I lördags fick jag följa med mamma till vårt konserthus för att lyssna på Sveriges Radios Symfoniorkester och lyssna till underbar musik. Jag blev så rörd av del två (Musorgskijs "Tavlor på en utställning") att kinderna blev högröda och tårarna rann under applåderna (som för övrigt bara fortsatte och fortsatte).
Skola och förskola har stängt idag och jag är hemma med busungen. Snart kommer syster och syskonbarn och så får vi se vad vi hinner med av allt vi tänkt (julkortsfotografering, öppna förskolan, laga/äta lunch, bada badkar, gå igenom bilder osv.).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar